Hur länge?

150930
 
 
Hur länge orkar de stå emot erosionen?
 
 
Septembers sista dag, men fortfarande är fjärilarna igång i det vackra höstvädret.
 
 

Ett barndop och sommarens sista ros

150929
 
Det vankas barndop i Stockholm.
 
Tre präster skall tillsammans med det lilla barnet, barnets föräldrar och faddrar trängas invid dopfunten, och det är inte vilka präster som helst.
En är ärkebiskop.
En annan hovpredikant.
En tredje hovpastor.
Det blir att kämpa om vattnet, som skall hällas över den nye medborgaren.
 
SVT har meddelat, att man inte kommer att sända dopet. Inte heller lär man sända lilla fröken Anderssons dop ute i förorten. Skit samma. 
Men SVT har i sista minuten ändrat sig. Nu har man bestämt att sända, dock bara det ena dopet. Lilla fröken Anderssons dop ute i förorten verkar inte vara lika aktuellt.
 
TV4 kämpade hårt om att få evenemanget, men man har förskräckligt svårt att sända utan de reklaminslag, som barnets föräldrar och morföräldrar inte vill ha.
 
Förresten: 
Det skulle onekligen vara dråpligt, om man bröt precis när den lille får första skopan vatten över sig.
Då skulle det bli att vänta tills Dressmanbrallorna och Alcrofärgerna tonat ut i rutan, innan den andra skopan hälls över det stackars barnet, som fått vänta, utan att begripa varför.
 
 
Men bloggaren kan inte deltaga i festligheterna.
Det fordras nämligen förmiddagsklädsel, vilket i sådana kretsar betyder jaquett eller mörk kostym, och bloggaren saknar såväl det ena som det andra, och inte tänker han investera, vare sig i det ena eller det andra.
För honom betyder förmiddagsklädsel träningsbrallor och T-shirt.
-  Det hade blivit en mycket rolig kulturkrock, tycker bloggaren.
 
Nu löstes emellertid problemet ytterst elegant.
Bloggaren har nämligen inte inbjudits till festligheterna, och för det är han glad.
Enda smolket är, att han nu inte skriftligen till hovet får tacka NEJ, men sådant kommer han säkert över.
 
 
Men uppvakta får han, och det gör han med sommarens sista - och nästsista - ros från hans lilla rabatt utanför kontorsfönstret.
Med denna sista ros - och även nästsista - uppvaktar han alla världens barn.
 

Bengalen och mångalen

150928
 
Så var det dags igen.
Fotbollsderby i Stockholm mellan Hammarby och AIK.
Matchen en halvtimma försenad - minst, på grund av bengaleldning.
Förra veckan var det bengalkastning mellan Hammarbys och Elfsborgs supportrar.
 
 
En dag kommer någon att dö, men det begriper inte de idioter, som fördärvar för alla andra fotbollsintresserade.
 
-  Men det finns en lösning på problemet, menar bloggaren.
-  Skjut inte upp några matcher för att dessa idioter bär sig illa åt.
-  Bryt matchen direkt, och spela den inte färdig. Dela inte ut några poäng till de deltagande lagen och låt dem spela de kommande 10 matcherna utan publik . Då kommer lagen att ta tag i problemen fortare än kvickt.
-  Money talks!
-  Men det är förbundet som måste agera! 
 
Matchen mellan Hammarby och AIK avgjordes i slutminuterna, men målgöraren blev vid vid målsituationen så svårt skadad att han låg kvar länge, innan ambulans hämtade honom.
Medan han låg kvar på banan, vrålade AIK-klacken: 
-  Låt han dö.
 
-  Detta - om något - visar supportrarnas intelligensnivå, menar bloggaren.
-  Då lär man nog aldrig få dem att förstå farorna med bengalbränning, fortsätter han.
-  Idioters intelligens- och inlärningsnivå är nämligen så låg, att de är obildbara, vilket gör, att det bara återstår skarpa åtgärder från Svenska Fotbollförbundets sida.
 
-  Att Johan Sigeu, ordförande i AIK, uttalar, att supportrarna har "hål i huvudet", kan lämnas därhän. En ordförande, sprungen ur Hells Angels, och som deltar i AIK-supportrarnas parader, där maskerade supportrar tillåts deltaga, tillhör knappast den skara människor jag anser vara trovärdiga. 
 
- Själv har jag under helgen roat mig med att kolla tysk fotboll på TV. Inte en bengal så långt jag kunde se, men fotbollen var bra.
 
Men över till något helt annat.
 
Bloggaren vaknade tidigt i morse, redan strax före 04. Han kände på sig, att det var en särskild morgon, och när han tittade ut genom ett av fönstren på södersidan, insåg han, att det var - just så - en särskild morgon.
 
MÅNEN
 
 
 
Det var just den morgonen månen förmörkades, samtidigt som den stod mycket nära jorden, men så bra är inte bloggarens iakttagelseförmåga att han kan avgöra månens förhållande till jorden vid så stora avstånd.
Det torde kunna jämföras med att Omberg flyttades ut 100 meter i Vättern.
 
Däremot kunde han se att månen allt mer förmörkades, även om den ändå syntes.
Han tog därför sin kamera, försedd med ett teleobjektiv och sitt kamerastativ och begav sig ut i den tidiga morgonen.
-  Faktiskt en fin upplevelse, säger han, särskilt som fenomenet inte inträffar igen förrän jag är 90 år gammal, och då har jag förmodligen hoppat över häcken och flyttat in till grannen, om jag fortfarande skulle vara vid liv vid den tidpunkten.
 
 
Ett förtydligande:
Bloggarens granne - Villa Rosell. Äldreboende.
 
 
 
 

Höst

150927
 
 
Även om man fortfarande kan finna en och annan blomma i naturen, har hösten börjat ta över.
 
 
Det, som tidigare var blommor, är nu fröställningar.
 
 
Något skräpigt, kan man tycka.
 
 
Vissa fröställningar är så sinnrikt konstruerade, att de skall häfta sig fast i de som passerar.
 
 
Vacker i all sin enkelhet.
 
 
Ekens grentoppar börjar ramla av, och lönnlöven har klätt sig i höstfärger.
 
 
Höst.
 
 
 

En höstmorgon

150926
 
 
I fjärran syns Omberg, som är berömt för sin vackra utsikt västerut.
 
 
En helt vanlig sten i Vättern - belyst av morgonsolen-
 
 
Hjoån.
 
Med hänvisning till att vår käre monark en morgon under den gångna veckan inte fick sin DI med övriga morgontidningar publicerar bloggaren här en tweet av PrinsDanne, vem det nu skulle kunna vara.
 
 
 
 

Svampexkursion

150925
 
 
Bloggaren gjorde under dagen en exkursion i svampens tecken.
 
 
Det finns ju så gott om svamp, sägs det.
 
 
Kantarellerna lyser starkt - dock med sin frånvaro.
 
 
Men  bloggaren fann istället en sådan svamp, som lär ha gett Oslos paradgata sitt namn:
Stensoppen gata.
 
 
Naturens skafferi verkar vara fullt.
 
 
En riktig goding, eller…
 
 
Bläcksvamp - förvälld och stekt i riktigt smör.
-  Kan det vara något för fredagsmyset, undrar bloggaren.
 
 
Precis som bloggaren tidigare konstaterat:
-  All svamp går att äta, men vissa äter man bara en gång här i livet.
 
 
 
Smaklig måltid!
 
 

Mr Marx

150924
 
Tre månader till julafton, men nog om detta.
 
Grouch Marx var en mycket bildad och cynisk man.
 
 
Det var han, som påstod, att om du ser en svart katt gå över vägen, vet du, att den är på väg någonstans. 
Men då gäller det givetvis, att den inte hinner bli överkörd dessförinnan.
 
 
Som sagt: Bildad och cynisk.

Pressens oberoende 2.0

150923
 

Ett hiskeligt väsen uppstod för några dagar sedan, när AB:s sportjournalister insåg, att de blivit inlurade i ett program tidningen anordnat tillsammans med ett bettingflöretag.

Tidningens publisher har oförbehållsamt bett om ursäkt.

 

Journalisterna ansåg sig nämligen lurade att göra reklam i ett program inom ett område de journalistiskt skall bevaka.

 

Man får förmoda, att detta var en engångsföreteelse hos den stora draken, men detta pågår hela tiden hos de mindre tidningarna.

 

Bloggaren skrev om detta i denna blogg 150903.

Tibro kommun och SLA - en i Skövde utkommande tidning - hade ingått ett samarbete genom att kommunen lät SLA göra en reklambilaga.

 

Bloggaren protesterade mot förfarandet i sin blogg sålunda.

 

Detta föranleder bloggaren att ställa en fråga:

Är det förenligt med pressens oberoende att stå till tjänst med sådana alster, som Tibro kommun köper av tidningen?

Givetvis borde svaret vara ett rungande NEJ.

 

Tänk följande situation:

Hur ställer sig denna "oberoende press" om man fått ett tips om helkorkade beslut i den aktuella kommunen?

Hur ser vinklingen av en sådan nyhet ut?

Skulle vinklingen möjligen bli en annan i en kommun, där man inte anlitat tidningen för att trycka reklambudskapet?

 

-  Att det, som tidningsledningen påstår, skall finnas branddörrar mellan tidningens redaktionella avdelning och tidningen i övrigt är bullshit, påstår bloggaren.

-  Jag har sett "stora" journalister, som fått lämna nycklarna omgående, sedan de publicerat artiklar, som tidningsägaren inte funnit lämpliga för sin plånbok.

 

Att den aktuella tidningen hej vilt prostituerar sig för att höja avkastningen till dess värmländske ägare, kan knappast vara förenligt med en oberoende press.

Givetvis biter man inte den den födande handen.

 

Detta hände för knappa tre veckor sedan, men nu är det dags igen.

Igår damp SLA med ny reklamutgåva om Tibro ner i bloggarens brevlåda.

 

 
 Bloggaren roade sig med att se vem som skrivit vad i reklambilagan, bekostad av bl.a. Tibro kommun, och han fann, att samma journalister som skriver rent journalistiskt material i tidningen i övrigt, även medverkar i reklambilagan.

 

Tänk följande jämförelse:

Bengt Magnusson på TV4 skulle medverka i ett reklaminslag, tillsammans med Loa Falkman, för ICA på samma kanal som han arbetar journalistiskt med nyheter.

 

Fullständigt otänkbart!

Men hos landsortsblaskorna med oförsvarligt hög svansföring, är detta vardagsmat, gränsande till bestickning och muta.

 

Hur var det nu den där Magnusson, även känd som di Leva, försökte sig på att sjunga?

Hjo, sålunda: 

Vem ska jag tro på?

 

Andra frågeställare i samma ärende:

Mikael Wiehe och Lena Philipsson m.fl.

 

Frågan är berättigad.

Gomidda’

 


Svårt med Baggen

150922
 
I X-pressen och AB har man kunnat läsa om Laila Bagge Wahlgrens vedermödor.
Hon lär vara en kändis.
 
En gång i tiden gifte hon sig till namnet Bagge. Hon skilde sig så småningom från Baggen, men behöll namnet. Sedermera gifte hon om sig med en hr Wahlgren, och då tog hon hans namn som efternamn.
 
Detta är ingen Bagge, bara en get med killingar
 
Enligt svensk lag får man bara ha ett efternamn, vilket innebar, att Baggen fick stå i mitten.
Men nu är damen ifråga inte längre gift med hr Wahlgren, och vill därför inte längre heta Wahlgren, utan istället Bagge efter första maken, men se: Så lätt är det inte att ändra namn.
 
Baggen fick som sagt stå i mitten, vilket innebär, att hon heter Wahlgren i efternamn och ingenting annat.
Vill hon åter ta namnet efter förste maken, måste hon antingen gifta om sig med denne och därefter - snabbt som tusan kanske - åter skilja sig, vilket torde vara avgiftsfritt - såvida de inte ställer till med ett sjuhelsikes bröllop - eller ansöka hos Patent- & Registreringsverket att mot en ringa avgift få återta namnet Bagge som efternamn.
 
Hänger ni med?
Bra!
Över detta beklagar sig alltså nu fru Wahlgren.
Hjo, hon heter ju så.
 
Att det skall vara så besvärligt att få ta tillbaka sitt efternamn efter Baggen, lär hon ha sagt.
-  Men det lär nog, trots allt, finnas en anledning till att man bara får ha ett enda efternamn i Sverige, menar bloggaren.
 
Sålunda återstår alltså bara de två ovan nämnda alternativen:
Att gifta om sig med gamle gubben, om denne nu vill, och skilja sig igen från honom eller pröjsa några kronor till svenska staten.
 
-  Säkert har hon råd med detta, tror bloggaren.
-  Hon lär nog knappast ha ställt upp gratis i Idolprogrammet i TV4, där hon blivit s.k. kändis.
-  Kanske fick hon också en liten dusör av tidningarna för efternamnsintervjuerna.
-  Vem vet?
 
Inte heller detta torde vara en Bagge - bara en ilandfluten fårskalle
 

Den galanta damen 2.0

150921
 

Efter ytterligare bearbetning av den galanta damens galanta frisyr (bloggen 150918) kom den att se ut precis så här:

 

 
Knappast till det sämre, eller…

Löftena kunna ej svika

150920

Det blir ingen höjning av barnbidraget med 100 SEK per månad, som nuvarande regering lovade före valet.

 

Men misströsta inte!

Istället höjs bensinskatten.

En skatt, som skulle vara oförändrad enligt samma regering före samma val.

 

Dessutom minskas ROT-avdragen, som inte skulle röras enligt samma tidigare nämnda regering före samma, tidigare nämnda, val.

 

Som tidigare nämnts på denna blogg, skiter bloggaren fullständigt i bensinskatt och rotavdrag. Han kan nu dessutom på denna lista lägga till barnbidrag.

 

Något han däremot inte skiter i är svikna löften i allmänhet och från politiker i synnerhet.

 

Kanske borde hr Löftén, förlåt Löfvén, m.fl. gå till närmsta kyrka och där låna en psalmbok och slå upp psalmen 254 vers 1; den som Levi Pethrus förfärdigade år 1913.

 

För de, som har långt till kyrkan, publiceras psalmen här:

 

Amen

 

Svampplockningen fortsätter

150919
 
Av s.g.s. all media har under senare dagarna framgått, att det ihärdiga regnandet förlängt svampsäsongen avsevärt.
 
 
Vid en helt vanlig ockulärbesiktning i Hjo Stadspark hittade bloggaren dessa praktexemplar.
Kokas, grillas eller stekas i smör - riktigt smör - är frågan.
 

En galant dam

150918
 
Som nämndes i gårdagens blogginlägg, var bloggaren i Cornwall för sju år sedan.
Han fångade då denna synnerligen galanta dam och lika galanta frisyr, när han vandrade runt i staden Bude.
 
Förmodligen resultatet av minst en halv dags intensivt arbete
 

Vatten

150917

 

Bloggaren gjorde en mindre utflykt under gårdagen.

Han begav sig ner till den lilla bäcken, som rinner ut i Vättern, söder om Hjo Camping.

Vattnet rann i strid ström.

Det var då han kom att tänka på en episod i september 2008.

 

Vatten i strid ström - dock vare sig ebb eller flod

 

Han var då i Bude, Cornwall, England, där han spelade med ett s.k. picupband bestående av musiker från Sverige, England och Holland. Det var söndag förmiddag, och bandet hade gjort sitt på festivalen, som avslutats kvällen innan.

 

Tillsammans med två kompisar hade han varit ute och ätit sin frukost, ni vet den där med en korv, två skivor bacon, bönor, ägg, marmelad, en stackars champinjon och rostat bröd, två skivor.

 

Tillbaka i hotellets foajé ställde någon frågan:

-  Och vad gör vi nu då??? 

 

Frågan var berättigad. Eftersom flyget inte skulle gå hem till Sverige förrän dagen efter, var söndagen en väntans dag fram till aftonen, då de skulle spela på en pub ute i den cornwallska öknen.

 

-  Vi kan ju spela, föreslog bloggaren. Han hade nämligen skådat ett piano i en hörna i foajén.

Sagt och gjort. De andra två musikerna hämtade sina instrument, klarinett och banjo. Därefter satte de igång, och musiken blev riktigt bra, vilket bekräftas av den inspelning som gjordes.

 

Så småningom förstärktes orkestern med trombon och trummor, låt vara bastrumma och en mindre cymbal, men det gick alldeles utmärkt.

 

Nåväl, förmiddagen gick över i middag, och så småningom blev rökbegäret för stort för några av musikerna, varför de alla gick ut och ställde sig vid hotellingången, och det var då det hände.

 

En trummis i ett annat band, ett engelskt, kom fram till hotellet. Likblek i ansiktet.

 

Hotellet

 

Förmodligen kom han från det engelska inlandet, där man aldrig skådat havet, och definitivt inte Atlanten.

 

Men likblek var han, och naturligtvis fick han frågan: 

-  Vad har hänt.

 

-  Hjo, jag parkerade bilen här nedanför hotellet, men läste inte på parkeringsskylten.

-  Och när jag kom för att hämta den, hittade jag den inte.

-  Men jag letade och när jag till sist hittade den, såg jag bara taket.

 

Nu hör till saken, att det fanns bara denna bil kvar på parkeringen. Alla andra hade läst på parkeringsskylten, där det klart och tydligt framgick, att floden skulle kunna komma vid middagstid, och den kom

 

Alltså:

Precis som i den korta (finska???) snapsvisan: kunde han bara zee taaaket.

 

Ett annat vatten

 

Det var en konstig samling där, utanför hotellet.

Samtidigt som de alla gjorde allt för att kväva ett ordentligt gapflabb, kunde de inte annat än tycka synd om den engelske trummisen, som förmodligen aldrig tidigare skådat den engelska västkusten, där ebb och flod inte är att leka med.

 

ZEE TAAAKET 

eller som vi oftast brukar säga:

TYSSSTNAD - TAAGNING

 

 


Riksdagens Högtidliga Öppnande

150916

 

Igår öppnades Riksmötet, en ceremoni, som inleder riksdagsarbetets nya säsong.

En avskalad ceremoni, vid vilken kungen har uppdraget att förklara mötet öppnat (förmodligen den enda roll han - än så länge - har kvar utanför hemmets hankar och störar).

 

Men det var inte detta möte bloggaren tänkte på.

Istället tänkte han på Riksdagens Högtidliga Öppnande, en ceremoni, som begravdes i samband med 1974 års riksdagsordning.

 

Han minns, att han som liten parvel (Hjo, även bloggaren har varit liten parvel) satt i köket tillsammans med sin hulda moder och lyssnade på öppnandet.

 

Han minns stöveltrampet från Karl XI:s drabanter (dock förmodligen av någon senare årgång än själva kung Karl XI), och han minns Paradmarschen, den av Voss.

 

I brist på bilder av Karl XI:s dragoner, väljer bloggaren en högtidlig bild av Gustaf Cederström från Karl XII:s likfärd vid gränsen mot Norge.
 

Han tyckte så mycket om paradmarschen, att han trodde, att det var den svenska nationalsången, och även idag, många, många år senare gillar han melodin så skarpt, att han i morse letade upp den på datorn och spelade upp den alldeles för sig själv.

 

Detta var alltså Riksdagens Högtidliga Öppnande, men i dialektikens namn kan bloggaren inte bara lämna öppnandet så här ofullständigt.

 

-  Finns det ett högtidligt öppnande, borde det också finnas ett annat öppnande, eventuellt mindre högtidligt, eller…

 

Ett öppnande (riksdagens, riksmötets, fotbollsVM:s, ölburkens) kan vara högtidligt vissa gånger, men behöver inte vara det alltid.

 

Och Riksdagens Högtidliga Öppnande skulle ju därför kunna vara mer eller mindre högtidligt, eller…

 

Skulle man t.o.m. kunna säga, att Riksdagens Högtidliga Öppnande i år var högtidligt, men så var inte fallet i fjol?

Men ändå högtidligt?!?

 

-  Skit samma. Öppnat som öppnat. Snart öppnar jag en ölburk - högtidligt, avslutar bloggaren dagens litania.

 

Bloggaren inväntar nu Ölburkens Högtidliga Öppnande

Parklek

150915
 
 
I lördags invigdes den årligen återkommande konstutställningen i stadsparken, Parklek.
 
 
Som vanligt varierande utbud, men en trevlig aktivitet och - i bloggarens ögon - flera bra konstverk.
 
 

Rävarumpan

150914
 
Nu förstår bloggaren varför rallarrosen också kallas rävarumpa.
 
 

New Orleans Jazz Cats i Bjurbäcks kyrka

150913

Fullsatt kyrka och flygeln redo för bloggarens framträdande tillsammans med sex andra gubbar i JazzCats. 
Omdömena efteråt var mycket positiva. 
Bloggaren nöjd. 




Jubileum

150912
 
 
För fem år sedan bestämde sig bloggaren för att blogga.
Den egentliga anledningen var att kunna hålla släkt och vänner informerade om bloggarens och hans k. hustrus eskapader på Cypern vintertid.
 
Hur gör man då en blogg, kan man undra, men svaret är enkelt.
Man konsulterar sitt yngsta barnbarn, och snart har hon fixat den åt sin farfar.
 
Därefter har bloggaren skrivit ett inlägg varje dag, alltså 1.826 gånger; förmodligen mestadels om ingenting, till inget värde, men någon gång har han hittat något särskilt värdefullt, såsom kungahuset eller skandalpressen.
 
Allt började den 12 september 2010.
Alltså firar bloggen idag sin femte födelsedag.
 
GRATTIS!
 

Odjuret

150911
 
Vid en promenad längs Kattegattstranden hittade bloggaren detta odjur, berett till anfall.
 
 

Hemresa med stopp i Ullared

150910
 
Dags för hemresa efter några mycket trevliga dagar i Falkenberg hos goda vänner.
 
När bilen åter stod med nosen mot Hjo, kom bloggarens k. hustru på den verkligt geniala idén.
-  När vi nu är så nära Ullared, borde vi göra ett nedslag på GeKås.
Efter viss tvekan gav bloggaren med sig, och det ångrar han inte.
 
-  Vilken affär, utbrast han.
-  Smågodis för knappa fem spänn hektot, det var billigt!
 
Det blev  full påse, och därefter körde de hem till Hjo, men det var med visst besvär de tog sig ur bilen efter allt smågodis de krängt i sig under hemresan.
 
 

Utflykt

150909

Bloggaren och hans k. hustru är på utflykt i Falkenberg, där de förplägnats enligt alla konstens regler. 




Gamla nyheter blir som nya

150908

Åtminstone blir gamla nyheter som nya eller vad sägs om följande, publicerad den 29 juli och återpublicerad igår. 


När man sedan läser artikeln, ser man, att dramatiken endast infinner sig hos halvsjuka webbreportrar.
Förmodligen grundar sig allt i nyhetstorka. Det går ju inte att fylla hela tidningen med flyktingreportage, tror man tydligen. 

JO-anmälan

150907
 
Kent Ekeroth, riksdagsman för SD har anmält Migrationsverket till JO, eftersom han anser de bryter mot lagen, när de ger immigrerande syrier permanenta uppehållstillstånd.
 
Genom Ekeroths anmälan visar SD sitt fula anlete i hela sin omfattning, och man får hoppas, att sympatierna för dessa fascister/nazister äntligen läggs där de hör hemma - på soptippen.
 
Samtidigt som detta skrives, hör bloggaren ljudet från TV:n, där Ekeroths kompis, hr Åkesson från Sölvesborg, i sedvanlig stil mässar om att flyktingarna skall hjälpas i närområdet.
 
Bloggaren föreslår, att de båda herrarna, gärna tillsammans med den övriga SD-gruppen i riksdagen, åker till migranternas närområde, inspekterar grushögarna, som IS med stor precision lyckats skapa och upprättar hjälpcentra i gruset.
 
 
OBS! Detta är inte en röntgenbild av riksdagsledamoten Kent Ekeroths hjärna, ej heller hans kompis Åkessons från Sölvesborg, även om man skulle kunna tro så.

Fotboll

150906
 
Igår var det fotboll på TV.
 
Inte vilken fotboll som helst, utan Sveriges EM-kvalmatch mot Ryssland i Ryssland.
Ett svenskt herrlandslag med ett ego inte långt under det, som det svenska damlandslaget visade i senaste VM, men precis som för damerna, gick det åt helvete.
 
Ordspråket säger: Stor i orden, men liten på jorden, och det passar precis på de svenska herrarnas insats.
Det var bara att sätta ut skorna på gräset, så var saken klar. Tre poäng i kistan.
 
En första halvlek, som var under all kritik, och en andra, som enligt pressen var bättre, men då hade bloggaren redan somnat framför TV:n och vaknade inte förrän de svenska herrarna i slutminuterna försökte toffla bollen över mållinjen, men med misslyckat resultat.
 
Ny match om tisdag mot Österrike, och faktiskt tycker bloggaren att det skulle sitta fint med en ny förlust, så att man inser, att det inte endast är att sätta ut skorna på planen för att vinna matcher.
Och förresten: Zlatan.
 
Att sätta honom på topp, utan att ha spelare, som kan ge honom de rätta bollarna???
Fullständigt korkat.
Men en förlust mot Österrike och en missad plats i EM skulle kanske göra manskapet från tränare till sista reserv något mera ödmjukt inför framtiden.
Gomidda'
 
OBS! Varken spelarna eller bollen har med gårdagens mediokra svenska inslag i Ryssland att göra.

Måttband och stillastående klocka

150905
 
Äntligen kommer kungalakejen Johan T. Lindwall få tillfälle att göra skäl för födan.
Det har nämligen gått ut ett påbud om att fru V. Westling väntar parets andra barn, vilket innebär, att nämnde Johan T. kommer att figurera det närmaste året med måttband i näven för att om och när tillfälle gives mäta nämnda fru W:s mage.
 
 
Det får bloggaren osökt att tänka på nyheten i Hänt Extra, publicerad i bloggen 150821.
Han associerar till den stillastående klockan.
Den visar rätt tid två gånger per dygn, fast ingen vet när.
-  Men försöker man tillräckligt länge, kanske man får rätt till slut.
Gomidda'
 
 

Utställning och nationalfågel

150904
 
 
Mullsjö Konstförening har under kommande helg utställning i Stallet på Ryfors, dit bloggaren och hans k. hustru inbjudits, och idag har det varit hängning.
 
 
Men nu över till en helt annan historia.
Sveriges nationalfågel har utsetts.
Det blev koltrasten.
 
-  Jag är djupt besviken, utbrister bloggaren, när han på sin TV fick nyheten.
-  Jag som röstat på såväl kaffegöken som fyllkajan, men, konspiratorisk som jag är, tror jag, att det ligger utbredd korrosion i botten.

Pressens oberoende

150903
 
Trots att bloggaren och hans k. hustru avsagt sig reklam i brevlådan, låg där ändå i morse en i Skövde utkommande tidning.
 
Denna tidning innehöll en bilaga om kommande helgs begivenheter i Tibro.
Alltså en produkt man för grova pengar tillverkat för Tibro komun.
Mycket annonser och snälla artiklar.
Dessutom är det ingen engångsföreteelse. Det sker flera gånger om året.
 
Detta föranleder bloggaren att ställa en fråga:
Är det förenligt med pressens oberoende att stå till tjänst med sådana alster, som Tibro kommun köper av tidningen?
Givetvis borde svaret vara ett rungande NEJ.
 
Tänk följande situation:
Hur ställer sig denna "oberoende press" om man fått ett tips om helkorkade beslut i den aktuella kommunen?
Hur ser vinklingen av en sådan nyhet ut?
Skulle vinklingen möjligen bli en annan i en kommun, där man inte anlitat tidningen för att trycka reklambudskapet?
 
-  Att det, som tidningsledningen påstår, skall finnas branddörrar mellan tidningens redaktionella avdelning och tidningen i övrigt är bullshit, påstår bloggaren.
-  Jag har sett "stora" journalister, som fått lämna nycklarna omgående, sedan de publicerat artiklar, som tidningsägaren inte funnit lämpliga för sin plånbok.
 
Att den aktuella tidningen hej vilt prostituerar sig för att höja avkastningen till dess värmländske ägare, kan knappast vara förenligt med en oberoende press.
Givetvis biter man inte den den födande handen.
 
 
Men nu över till något helt annat.
Så snart september infunnit sig, verkar det som om Vätterns vågor blir grövre än sommarens, trots likartade vindar.

Kikki och Anna

150902
 
För några dagar sedan konstaterade bloggaren, att allas vår Kikki fått en värdig efterföljare - Anna Book.
Den ena tramsnyheten i AB och X:et avlöser den andra i stor Kikkistil, men tänk vad fel han hade, den där bloggaren.
 
Nu har Kikki återtagit förstaplatsen bland Expressens tramsnyheter eller vad sägs om följande:
 
Kikki: Har sökt min döda pappa
Har vänt sig till den andra sidan för att få hjälp
 
I artikeln konstaterar hon, att hon sökt sin biologiska pappa, men han var inte pratsam.
 
-  Man häpnar, säger bloggaren.
-  Har man inget bättre att skriva om, borde man låta bli.
-  Men nu är det dags för Booken att bräcka Kikkis andeletande. Det blir trevligt att följa, avslutar bloggaren dagens trams.
 
 
En utblommad rävarumpa kan väl vara en lämplig hyllning till de båda damerna, som hittills fått allt för stor plats i skvallerpressen.

Ingenting av vikt

150901
 
Regn hela dagen, och enligt prognoserna skall det fortsätta långt in på morgondagen.
Bloggaren har gjort en del måstearbeten vid datorn, men har ingen susning om vad dagens blogg skall handla.
 
-  Skulle man, precis som var och varannan människa på fejsbok, kunna ta en bild på den läckra mat jag skall fixa i köket inom den närmaste framtiden, schnitzel med diverse tillbehör, frågar sig bloggaren, men ändrar sig snart.
 
-  Vad jag och min k. hustru äter så här till vardags, och vad vi dricker därtill, är vår ensak, även om jag vid något tidigare tillfälle syndat på nåden.
-  Jag nöjer mig med att istället visa en blomma, en renfana, fångad i motionsspåret.
 
 

RSS 2.0