Svampens år

121231
 

Dags att åter trycka på knappen: Subtotal, knappen, som räknar samman allt fram tills idag. Däremot är det inte färdigt. Livet, liksom skandalerna, går vidare.

 

I Kina tillägnas året råttan, oxen, grisen, ormen, hunden m.fl. olika djur.

 

Bloggaren trodde för ett år sedan, att 2012 skulle tillägnas antingen Håkan Juholt eller bonden Pär-Ola från Bonde söker fru i TV4, men det sk*t sig, skulle man kunna säga.

 

Det blev inte Juholts år, trots att han så självsäkert uttalat, att han var näste statsminister i Sverige, ända tills den dagen i början av året, då han i Oskarshamn äntligen tog bladet från munnen och sade de enda vettiga orden: Jag avgår.

 

Inte heller blev 2012 Löfvens (Juholts efterträdare) år. Löfven lever nämligen efter en helt annan agenda än Håkan Juholt. Han skulle t.o.m. kunnat tagit intryck av framlidne Stig Jönsson på Hjo Tidning, som myntade begreppet:

Bättre att hålla käften och låta folk tro att man är en idiot, än att tala och därmed skingra varje tvivel.

 

Nåväl, det finns väl andra, som kan tillägnas 2012. 

Länge tänkte bloggaren på Bondens år.

TV-bonden Pär-Ola visade sig emellertid något svag i köttet. Han kunde inte hålla Kronis borta från farstun, och såväl gård som brud gick åt skogen.

 

Men självaste överstebonden Eskil Erlandsson då, frågar sig vän av ordning.

Han har ju verkligen visat sig på styva linan. Inte nog med att han gift sig och fått barn (förlåt, bloggaren tänkte instinktivt på Povel Ramel och Karl Nilsson), men Erlandssons uttalande om situationen i Arjeplog (bloggen 121005) diskade honom totalt. Hoppas för barnets skull, att hustruns gener är starkare.

 

Då verkar bonden Johan (också en TV4-bonde) mera livskraftig. Inte nog med att han hade en av brudarna i sängen bredvid sig. Ytterligare en annan mitt i natten smög in till honom, vilket gjorde, att han fick bruk av bockpipan. (Bloggen 121126)

 

Att kungen titt som tätt vänder blad och att hans son leker feodalherre i Trosa (OBS: Trosa - inte trosorna!!) gör knappast året till Kungahusets, även om en dotter i familjen uttalat det förlösande ordet: TiHi.

Att tronföljden säkrades genom en prinsessa Estellet för en prins, spelar för bloggaren ingen roll.

 

Året inleddes så bra med den arabiska våren, även om bloggaren var något tvekande, och han fick rätt. Våren övergick först i sommar, sedan i höst och till slut i iskall vinter.

Med sådana vänner behövs inga fiender, tänker nog Syriens befolkning.

 

2012 skulle kunnat vara Nassens år, men då den konstnärliga höjden på deras bravader, järnrören till trots, ligger långt under nollstrecket, är även dessa diskvalificerade.

 

Nåväl, Hollywoddfruarna då?

Nej, Gunilla Persson är så oaptitlig, att bloggaren inte ägnar några fler ord om henne.

 

Nej 2012 blev Svampens år!

Vem kunde tro det, när 2012 låg i sin linda? I vart fall inte bloggaren.

 

Först plockade man i Hjo, där bloggaren och hans k. hustru fortfarande tillbringar största delen av året, bort skyddet från springvattnet på torget.

 

Eftersom detta skydd numera är gjort i en enda del, bestämdes, att det skulle resas en stolpe på Stora Torget, och på denna stolpe skulle - om inte kungadömet, så i vart fall - skyddet vila.

 

Det ville sig dock inte bättre än att nämnda stolpe under sommaren kom att luta allt mer och mer. Bloggarens tanke gick givetvis till det lutande tornet i Pisa, och någon barmhärtig människa såg till att bloggen, som handlade om svampen kom in på Hjosidan i Facebook, men redan efter några timmar var inlägget borta. Varför, frågar sig bloggaren. Lutande svampen i Hjo är väl lika värdefull som lutande tornet i Pisa, men ack…

 

Tiden gick, och ny svamp upptäcktes.

Äntligen (som Gert Fylking sade vid presentationen av littteraturpristageren) började man måla om Förargelsens Hus i Hjo stadspark, förlåt, societetshuset, men snart fick man klart för sig, att det växte svamp i huset. 

Hussvamp.

Vad som händer i framtiden, vet ingen, men den lutande svampen tillsammans med hussvampen gör, att bloggaren enhälligt och enväldigt utser 2012 till 

 

SVAMPENS ÅR

 

Gomidda'

 

 
Nej, lilla kissekatt!
2012 blev inte heller Kattens år utan Svampens.

Da'n före da'n

121230
 
 
Nåväl, det är inte dagen före dopparedagen, utan dagen före den dag, då man gör en sammanfattning över året som gått.
I avvaktan på detta visar bloggaren en bild av den klarblåa himmel han just nu avnjuter i Ayia Napa.
Låt vara, att himlen skyms av ett redskapsskul och några buskar, men blå är den.
Himlen, alltså.
 

Hamnen

121229
 
 
Under morgontimmarna tog bloggaren en längre cykeltur runt Ayia Napa.
Han gjorde en paus i hamnen, där fiskebåtarna kom in med sin ringa last.

Morgonljus

121228
 
 
Ett betagande morgonljus över kustområdet.

Smaklöst

121227
 
 
Knappast särskilt smakfullt, eller…

Annan dag

121226
 
Idag är en annan dag.
Knallblå himmel och 20 grader.
 

Tagit ner skylten

121225
 
 
I Ayia Napa har den grekiska nationalbanken tagit ner skylten.

Ödvall

12+12=24
 
 
I dag, på julaftonens morgon, kom han, vårt nya husdjur.
Dopet skedde på platsen, där han först dök upp - på toaletten i toalettstolen.
Han döptes till Ödvall.
 
Alla - inklusive Ödvall - önskas en mycket God Jul av bloggaren och hans hustru.

Alla dessa katter

121223
 
 
Någon har kastat ut godis, och visst uppskattas det av katterna, även om plasten är något svårsmält.

Dags igen

121222
Nu drar vi.
Återkommer långfredag.


Is

121221
 
 
Bloggaren hoppas, att detta är den sista isskulpturen han fått se denna vinter.

Bastun i repris

121220
 
 

Bloggaren är sur idag.

 

Inte för att en av tvättmaskinerna stigit ur, just precis när allt skulle tvättas inför avresan till Ayia Napa.

-  Men det löser sig, som han sade, som sk*t i vasken.

 

Nej han är sur över vissa tilltag, som landets största bidragstagare håller på med, eller åtminstone sonen i familjen.

 

Om nu bloggaren minns rätt, men det är inte så säkert. Han är ju till åren kommen, men om han nu minns rätt, så ärvde sonen i denna familj en fastighet i Trosa. På denna fastighet skall han nu anlägga en bastu. (Bloggaren har också haft en bastu, men den var inrymd i huset han bodde i, och en sådan är förmodligen allt för trivial för sonen i den familj det gäller.)

 

Nej, sonen skall bygga bastun på strandskyddat område, och begärde därför dispens från strandskyddsreglerna, som i sig är tämligen generösa. Politikerna i Trosa kommun är tydligen dessutom något lösa i köttet och sade: JA, men länsstyrelsen sade: NEJ.

 

Om detta skrevs i bloggen 120628, där bloggaren dessutom i all sin uppfinningsrikedom föreslog en flytande bastu, som inte omfattas av strandskyddsreglerna.

Emellertid anser länsstyrelsen, att strandskyddsreglerna gäller alla, men sonen är av motsatt uppfattning. Han är ju prins och har därför överklagat och begärt dispens.

 

Det står nämligen i lagen, att dispens kan användas då "annat mycket angeläget intresse finns med unika omständigheter".

I det nu aktuella fallet är de unika omständigheterna, att sonen är prins, och därmed har särskilda säkerhetsbehov.

Precis som om det inte räcker, att han är prins, vilket innebär, att han, till skillnad från alla andra bidragstagare här i riket, är arbetsbefriad. (Läs gärna även bloggen 121214, där bloggaren citerar sin namne Lisa M.)

 

Av besvärsskriften framgår dessutom, att det finns ett allmänt påträngande intresse för sonen, och därmed ett mycket starkt behov av att värna hans personliga integritet.

Detta kan säkert fadern ordna både snabbt och enkelt med alla de kontakter han har i den värld, som vi andra vanligtvis passar oss noga för. (Härvidlag syftar bloggaren på de uppgifter, som kom fram i boken om den motvillige monarken.)

 

När nu bloggaren sitter vid sitt tangentbord och trycker på tangenterna slås han mycket hårt av en tanke; en episod han upplevde som ung socialarbetare.

 

En kvinna, en av de allra fattigaste han träffat, kom till socialkontoret och ansökte om pengar till en gravsten. Hon hade nämligen fått följa ett av sina barn till graven.

Svaret blev ett stenhårt NEJ. Till sådant kunde man inte få socialhjälp, som det hette på den tiden.

 

Kvinnan fick senare jobb, har arbetat mycket hårt i sitt liv, men fattigdomen har aldrig lämnat henne.

 

I fallet med den ovan nämnde sonen är det helt annorlunda. Alla skattebetalare, vissa dessutom glatt och villigt, lämnar bidrag till denne så att han kan roa sig kungligt utan att behöva utföra det minsta, såvida man inte anser det vara ett jobb, representativt för oss skattebetalare, att ligga och flå som en buse i den ena bilen finare än den andra.

 

-  Det är tydligen skillnad på sk*t och pannkaka, men det var skönt att skriva av sig. Nu är jag inte sur längre, säger bloggaren och tittar på sin klocka.

-  Dags att hämta tvätten.

 

-  Förresten, allt det där är ju trivialt, såväl tvätten som sonen. Jorden skall ju ändå gå under i morgon.

 

Gomidda'

 

P.S. 

Bilden på den flytande bastun visades redan 120628, men visas igen. Finns det någon där ute, som skulle kunna visa denna bild för den, om vilken denna blogg handlar, så har en mycket god gärning utförts.

D.S.

 

Vatten

 
Ibland kan vanligt vatten vara riktigt vackert.

Förlossningen är vunnen

121218
 
 
Flickan kommer med bussen.

Tö och slask

121217
 
 
Tänk, den vita vackra snö, som kom för några dagar sedan, har nu omvandlats till en skitig sörja.

Korkeken

121216
 
 
I dagens tidningar kan bloggaren läsa, att centern nu skall satsa på fri invandring till Sverige, samtidigt som man sätter målet, att Sverige skall öka sitt invånartal till 40 miljoner. Idag är vi nio.
 
Vi har nämligen ett stort behov av arbetskraft p.g.a. flykten från landsbygden, som håller på att dö ut, menar man.
 
Tänk, bloggaren har varit så naiv, att han trodde, att flyttlassen från Norrland i stor utsträckning berodde på att arbetstillfällena i nämnda landsända minskade.
 
I sig finns det kanske anledning till viss arbetskraftsomflyttning till nya gruvorter, men 40 miljoner…
 
Man behöver inte ens läsa mellan raderna för att förstå, att lönerna skall dumpas rejält för de nya svenskarna genom en ny arbetsmarknadspolitik, och fru Lööf, ledare för centern, skall nu försöka övertala sina bröder och systrar inom alliansen.
 
Bloggaren trodde dock tvärsemot, naturligtvis helt naivt, att vi i stället behöver nya arbetstillfällen för att försörja dels de människor, som idag finns här, dels de, som kommer hit genom en ansvarsfull migrationspolitik.
Men kanske den där Erlandsson, som uppträder i bloggen 121005, skulle kunna inventera fram ytterligare en mängd jobb i riket. Han verkade vara specialist på detta, liksom hans partibroder Fälldin, som skulle hitta 200.000 nya jobb i mitten av 1970-talet.
 
Det är emellertid bråttom för fru Lööf att försöka övertyga de nämnda bröder och systrar, som finns i alliansen. Efter nästa val lär det nog bli omöjligt, eftersom centerns andel av valmanskåren riskerar att minska till långt under de där viktiga fyra procenten, som utgör förutsättning för att komma in i riksdagen.
 
Dessutom spelar man ju SD rätt i gapet, men för många gamla centerpartister kommer det säkert inte att spela någon större roll. De kommer i fortsättningen att sitta säkert i knäet på Jimmie Å & Co.
Fråga Sven-Olle i Sjöbo!
 
I blogginsläggen 120814 och 121005 har bloggaren citerat Salong Gahlin om det där med politiker och nollor. Idag citerar han ett inlägg i Grönköpings Veckoblad:
 

ETT DIGITALT
betraktelsesätt säger sig stadsrådet J. Eriksson (S) ha å ledamöterna i härv. kommunfullmäktige, i det han delar in desamma i ettor och nollor, varvid nollorna utgörs av den borgerliga oppositionen.


Bilden ovan publicerades redan i bloggen 120814, men tål att visas igen. Om det inte är en korkek, så symoliserar den i vart fall träskallen.

Gomidda'


91:an

121215
 

-  Är det möjligen till 91:ans 80-årsdag man hälsas välkommen, frågar sig bloggaren?


Isstoderna

121214
 
 
Bloggaren satt en stund och zappade runt på olika sajter, när han fick se en artikel i Aftonbladet, hopsnickrad av Lisa Magnusson (inte släkt med bloggaren trots samma efternamn) och publicerad 2009-03-03.
 
Rubriken lyder:
 

Kungafamiljen är helt outhärdlig

 

och första avsnittet citeras här:

 

 

Tänk om nån föreslagit att: HEY, kan vi inte ta en gubbe och ge honom ett fett socbidrag, ett skitstort hus och några dyra sportbilar som han får köra alldeles för fort med om han vill, och sedan fortsätter vi att göra detsamma för hans barn efter honom, och deras barn efter dem, och alla barnbarnens ättlingar i evigheters evighet. I gengäld kan de klippa band med en guldsax på olika invigningar, stelkonversera med viktiga utländska gäster medan statsministern är på toa och låtsas brinna för handikappade barn.

 

Länken till hela artikeln kommer här:

 

http://www.aftonbladet.se/debatt/kronikorer/lisamagnusson/article11680657.ab

 

Bloggaren - den sanne republikanen - tycker, att bilden avspeglar förhållandet.

 


Kallt och sol

121213
 
 
En kall och solig Lucia. Faktiskt riktigt skönt.
Isen börjar lägga sig i hamnen, men det syns inte på bilden, eftersom den togs för någon vecka sedan.

Tefatet

121212
 
 
Enligt dagesn tidningar sågs ett konstigt ljussken över Värmland igår. Skenet avslutades med en knall.
Bloggaren undrar nu, om detta kan ha något samband med de iakttagelser han gjorde i förrgår kväll.

Kärleken är evig…

 121211
 
…men föremålen skiftar.
 

Gatuslagsmålet

121210
 
 
Inför helt öppen ridå blev bloggaren för en tid sedan vittne till ett rejält slagsmål utanför ICA.

Likkistan

121209
 

Igår läste bloggaren en artikel i Expressen:

 

Kryp ner i kistan för en kvarts terapi

 

Det är Ukraina man kommit på tanken att lägga sig i en likkista för att ens dåliga handlingar skall komma fram. 

Fan tro't.

 

Men artikeln fick bloggaren att tänka på en helt annan historia, och den skall vara sann.

 

För många år sedan - första delen av förra seklet - bodde en gubbe på den lilla ön mellan Sverige och Danmark. Vi kallar honom Anders Petter.

Han visste vad som komma skulle, eftersom vi alla den vägen vandrar.

 

Likkistan köpte han hem i god tid, och varje dag sov han middag i den, men han sörjde även för att begravningen skulle bli ståndsmässig.

 

En dag kom en skuta in till den lilla ön. Tullarna (de lataste människor som fanns, enligt ortsbefolkningen) gjorde ett nerslag och fann, att man hade allt för mycket spritdrycker ombord, men skepparen på båten bad snällt.

 

-  Ah, låt vara. Det skall vara till en begravning.

 

-  Oj då, vem är det, som är död, frågade tullaren, som hade mycket god ordning över levande och döda på den lilla ön.

 

Skepparen genmälde:

 

-  Det är Anders Petter, ja han inte, men han ska.

 

Alltså hade Anders Petter, förutom inköpet och middagssovandet i likkistan, även sörjt för att begravningen skulle ske ståndsmässigt, åtminstone vad kröken beträffade.

 
 
Flaskorna härrör inte från Anders Petters begravning. De kommer från en helt annan fest.

Fångar

121208
 
 
För några veckor sedan skrev bloggaren om det fåfänga försöket att utvinna järnmalm under Vättern.
De två pråmarna tillsammans med lika många bogserbåtar återkom till Hjo hamn, där pråmarna tömdes.
 
Men att ta sig ut ur Vättern är inte så lätt. De är fångar tills slussarna öppnas i vår, och under tiden får fångarna ligga kvar i Hjo hamn.
 

Otakt

121207
 
 

Bloggaren satt i går morse - sin vana trogen - och glodde på TV.

 

På Västnytt kom så ett inslag, som han reagerade starkt mot. Det handlade om trängselavgifterna i Göteborg - förmodligen ett djävulens tilltag, trots att alla partier utom SD röstat JA till förslaget.

 

Boende i Göteborg vill nu ha en folkomröstning om avgifterna, och GT har engagerat sig.

 

Tydligen är väljare och beslutsfattare inte överens. Man skulle kunna säga, att man går i otakt, precis som hund och hundförare på bilden.

Politiken har fattat beslut över huvudet på sina väljare; ett inte alldeles ovanligt tilltag.

 

Detta är, mycket kortfattat, den bakomliggande historien, men nu till det, som bloggaren så starkt reagerade mot.

 

Reportern konstaterade då glatt, att det ju varit val 2010, alltså efter att beslutet fattats. Varför i hela friden röstade man då så, som man gjorde. Man kunde ju slängt ut hela etablissemanget och satt dit ett nytt, menade reportern, om nu bloggaren rätt förstått det hela.

 

Enda problemet: Endast SD fanns kvar. 

 

Hade alla motståndarna röstat på SD, bara för trängselavgiften, skulle SD fått närmast absolut majoritet i kommunfullmäktige i Göteborg, men så dumma är inte medborgarna, lyckligtvis.

De ansåg förmodligen SD:s program så oaptitligt, att man tills vidare accepterade trängselskatten, men de försöker nu skapa opinion i frågan, genom att försöka få en folkomröstning till stånd.

 

I första skedet kanske man tycker att väljarna stod med Svarte Petter i hand, men Västnytts reporter lyckades sno honom, och hon får nog stora problem att bli av med honom, om hon inte höjer sitt kunnande inom demokratins område.

 

Men, de etablerade partierna spelade inför valet ett högt spel. Hade man följt reporterns råd, hade nämligen Svarte Petter kunnat hamna i knäet på Anneli Hulthén, Göteborgs ledande kommunalråd, och då hade hon numera varit f.d. kommunalråd.

 

Skannaren

121206
 
 
Idag hade bloggaren tänkt skriva om otakten mellan väljare och politiker, men det kommer i morgon, eller en annan dag.
Istället skall han berätta om alla problem han haft med sin skanner.
Hjomenvisst, den är gammal, men borde ändå fungera.
Nåväl, han har insett, att den är konstruerad för sådana macmaskiner, som idag är museiföremål. Några drivrutiner för OS X finns inte.
Det är i sådana stunder han kan uppskatta sitt windowströskverk. Där skall det i vart fall finnas drivrutiner.
En hel dag gick åt till att försöka få igång skannern tillsammans med Windows Vista. 
Han tänkte skanna några gamla dior han hittat, men han fick ge sig. Det var totalt stopp. 
Men skam den som ger sig.
I morse, strax efter han tänkt tanken att skriva om ovan nämnda otakt, fick han idén att göra ett sista försök.
Fram med PC och skanner. Än en gång jakt på drivrutiner, och se:
Det lyckades och dessutom med ett förvånansvärt gott resultat, men då skall man ha i beaktande, att han hade ett fantastiskt fint motiv framför sin gamla Leica.
Som var och en kan se, går bloggarens goda smak inte att förringa. Däremot har han svårt att avgöra om hans motiv här ovan har samma goda smak.
Gomidda'

Årets gran

121205
 
 
Gran som gran, men kanske något hög för ljuspåsättarna.

Nedläggning pågår

121204
 
 
Stilla och sakta har det under många år gått utför med Konsum, som en gång hette Domus. 
Förutom butik med ett mycket stort sortiment, hade man såväl restaurang som bageri, men nu är det slut.
I fredags gick ridån ner för gott.
Tidigare under hösten lade E.B. Ohlson ner, och innan jul kommer fotoaffären att slå igen.
Vem står näst på tur att låsa dörren och kasta nyckeln i sjön?

Bönderna

121203
 
 

Vem Westling är släkt med, kan han knappast hjälpa, men betydligt intressantare är Linda, nederst till höger.

 

Det är till att ha fröjdat ordentligt på höskullen.

Men hav tröst. 

 

DNA-testen är idag mycket mer tillförlitliga än de gamla blodproven, så den skyldige kommer snart att haffas.


Över 68

121202
 
 

Det vill vi också, även om vi är över 68?!?!

 
 

En vansinnig tradition

121201
 
 
På julskyltningslördagen har det blivit något av en tradition att ta årets juldopp i hamnen i Hjo, men i år var det inte särskilt många, som ansåg sig kallade
 
Men kanske kostnaden avskräcker.
200 spänn för att i sex minusgrader kasta sig i Vätterns femgradiga vatten och förfrysa p*tten.
 
Brrrr!
Hemska tanke.
 

RSS 2.0