Valborg och pilsner - direkt ur flaska

110430

Vi skriver idag Valborgsmässafton, och det är flaggdag, dock knappast av denna anledning, utan fastmer av den anledning att Vår Ovillige Monark fyller 65.

Tyvärr var flaggan allt för skrynklig för att hissas upp (se gårdagens blogginlägg), så den får ligga kvar i linneskåpet en stund till.

Oviljan hos monarken visar sig också i att låta bli att pensionera sig och sätta sig på en parkbänk och mata ankorna, som de flesta andra, inklusive bloggaren, annars gör vid 65.

Han har mer att ge, säger han, enligt uppgifter i kvällspressen, vilket innebär, att sanningshalten i påståendet mycket väl kan vara mycket låg.

 

Förresten:

Bloggaren hade en god vän, som var en mycket stor republikan, så stor, att han skrapade bort namnet på sin cykel, tillverkad av firman Monark, och målade dit "Republik" istället.

 

Om gårdagens blogginlägg:

Bloggaren har nu äntligen lyckats komma fram till vad man dricker till mannagrynsgröt, om man nu tvunget skall hålla på etiketten.

 

Pilsner - direkt ur flaska!

 

Men han hade ingen pilsner hemma. Sådant lär nämligen inte passa vid kungligt bröllop, så därför står gröten kvar.

Förmodligen blir det mannagrynspudding någon gång i framtiden, innan den förpassas dit, där den hör hemma.


Hjälp

110429

Under bloggarens sedvanliga morgonpromenad vid Vätterns västra strand (jo, sjön ligger där den ska, så bottenventilen sitter tydligen kvar), slog honom en tanke med stor kraft, så stor, att den försvann lika omgående.

Men under vandringen hemåt fångades den upp igen, och bloggaren lyckades med minst lika stor kraft hålla den kvar så länge, att den kunde formuleras och stoppas in i hans vid detta laget hårt utnyttjade hårddisk.

 

Vad dricker man till mannagrynsgröt, om man skall hålla på etiketten??????

Det är bråttom, eftersom spektaklet i London börjar om några få timmar (se gårdagens blogginlägg).

Trots ett ihärdigt sökande i kokböcker och på nätet har bloggaren fortfarande inte fått svar på frågan.

Han har dessutom noggrant gått igenom "Den Vanliga Palsternackan", ni vet, den som nämndes i blogginlägget det 4 december i fjol, men även där saknas svaret.

 

Hjälp honom!!!

 

Förresten:

Inför morgondagen, som också är en stor dag, en 65-årsdag, skall nu flaggan tas fram ur linneskåpet och granskas, så att den kan hissas, utan att se allt för skrynklig ut.


En hård dag

110428
Puh!
Dagen närmar sig sitt slut, och även bloggaren är slut, åtminstone i det närmaste.
Hela dagen har varit ett enda jagande.
Alla möten, som skulle ske under morgondagen har fått ställas in, och klockan kommer att ringa tidigt i morgon.
Det är viktigt att vara på plats omgående, annars kan man ju missa något.
Redan kl 06.30 börjar Gomorron Sverige sända.
Det är ju bröllop.
Ett ättelägg till den numera tämligen gamla Elisabeth II skall ju gifta sig, och det gäller att vara beredd framför dumburken.
Som sagt, det har jagats hela denna dag.
Alla maträtter måste ju vara på plats.
Rysk kaviar.
Rökt ankbröst.
Damsadel med gurka.
Mannagrynsgröt.
Och dricka därtill.
Två boxar rött och lika många vitt har inhandlats å systemet. Och en pava skummande.
Tillika en helflaska KaptensLöjtnant, och den kan med fördel blandas med det eventuella överskottet av det skummande.
Det blir fest i morgon. Var så säkra.
Dessutom förbereds Valborg, då en annan kunglighet har sin dag.
Tur att man är republikan. Var skulle det annars slutat.
Foto från nätet

Maskrosodlingen

110427

Kommunens maskrosodling, belägen strax norr om ingången till det Förargelsens Hus, som omnämns i bloggen den 30 mars i år, har ännu inte tagit sig ordentligt, men ju mer kåken förfaller, desto större är möjligheten att odlingen tar sig riktigt bra.


Avklädningen

110426
Äntligen!
Det största vårtecknet av dem alla.
Ångaren Trafiks vinterskrud packas ner, och kommer inte fram förrän hösten är här, och dit är det ju långt, kan man tycka.

En smak av sommar

110425

En fantastisk påsk, som i år var ovanligt sen.

Nästan sommar.

Många björkar är redan utslagna.

Förresten: Lyssna på Moas länk här, tycker stolt farfar.

 

http://www.youtube.com/watch?v=gjx4q2iv_Zo

 


Den förste

110424
Den förste, men långt ifrån den siste.

Råttehunden

110423
-Jag måste akta tassarna, så att jag inte blir våt, för då kan man bli förkyld, säger matte.

...den lilla anden till himlen for

110422
Men den tog en liten paus på vägen.

Skärtorsdag

110421
Trots stilla vecka synes det som om det ändå varit fest.

Dvärgschnauzern

110420
På gården kommer ibland denna lilla hund, som lystrar till samma namn som bloggarens hustru.
Risk för förvecklingar kan synas föreligga.

Vitsipporna

110419
Idag tryter samhällsengagemanget för bloggaren. Han har istället läst "Piraten" hela eftermiddagen.
Men en vacker bild är väl aldrig fel?

Den ovillige monarken

110418

För några dagar sedan fick bloggaren till låns en bok:

 

"Den Ovillige Monarken", boken om kungen. Trots att flera andra tidigare haft den till låns, verkade den helt oöppnad, men bloggaren öppnade den, och läste den - med stort intresse.

 

Boken präglas av en föredömlig research, är mycket välskriven, och det synes som om författarna handskats väl med källmaterialet.

 

Det är en otroligt intressant läsning om monarkens alla steg i livet, och då skall noteras, att sådana felsägningar som skedde i Arboga inte finns med, utan granskningen ligger på ett helt annat och betydligt allvarligare plan.

 

Alla monarkens fruntimmersaffärer, som bloggaren redan var bekant med, sedan en av Expressens nattredaktörer för många år sedan välvilligt berättat om dessa, må vara en sak, men att i den organiserat kriminella världen utsätta sig för de risker, som vår statschef gjort, är inte bara skandalöst. Det är rent ut sagt oförskämt mot oss alla gnetande svenskar som försöker hålla oss på den smala vägen genom livet.

 

Nu vänder vi blad, eller vad det nu var han sade till alla journalisterna, när innehållet i boken blev känt, men så lätt borde han inte kommit undan!

 

Är det denna undfallenhet som menas med "För Sverige I Tiden", tror bloggaren, att det är dags att stoppa världen och hoppa av.

Foto: Bloggaren

Vraket

110417
Idag har bloggaren gjort en utflykt till Tiveden tillsammans med hustru och två unga damer.
På vägen tillbaka till grillstället hittades detta gamla och faktiskt mycket vackra vrak.

Nya vårtecken

110416
Vårtecknen staplas på varandra, eller vid sidan av varandra.
I vart fall var det idag dags för flytbojarna i hamnen att åter inta sina platser.

Våren på väg?

110415
Vintern dröjer sig kvar, och det har varit frost i natt.
Detta gör, att vitsipporna slokar på morgonen, men reser sig snart igen.
Nu hotar emellertid meteorologerna om nya tider.
Det skall bli både sol och värme.
Ett hot, som mera låter som ett löfte.

Socialstyrelsen och ättestupan

110414

 

Socialstyrelsen tar krafttag

Återinför ättestupan

Idag skall bloggaren vara allvarlig. Riktigt allvarlig. Så allvarlig, att han tog natten och den följande morgonens promenad på sig för att på ett riktigt sätt kunna formulera sig.

 

Människor, som i Sverige åtnjuter vård, skall behandlas med respekt…

För en tid sedan hade journalister på TV uppmärksammat ett fall, där dementa åldringar skulle ha vanvårdats. Bl a gällde det inlåsning.

Givetvis reagerade Socialstyrelsen. Det ingår i deras uppdrag.

Man reagerade t o m så våldsamt, att man begav sig ut på en form av "chicken race" i kommunerna och kollade, så att de dementa åldringarna inte var inlåsta. Och med inlåsning menades också, att man inte fick ha låsta dörrar, där en öppningskod fanns alldeles i närheten.

Nej, den som ville komma och gå som den ville, skulle också få göra så, och mot detta kan väl ingen invända, eller…

 

För det första kommer man inte till ett demensboende, om man inte är i ett mycket stort behov av vård och tillsyn. Man är faktiskt så förändrad, att man inte kan få komma och gå som man vill till boendet.

Bloggaren påstår, att de personer, som kunde uppfatta den kod, som finns/fanns uppsatt invid ytterdörren, och med kodens hjälp kunnat öppna densamma, inte hade  kvalificerat sig till den skara, som skall bo på ett demensboende.

 

Men nu har vår kära socialstyrelse satt stopp för dessa koder. Nu skall man alltså kunna komma och gå som man vill, vilket resulterat i ett fall i en kommun i mellansverige, där den boende gick ut i kylan och frös ihjäl.

En modern form av ättestupa, och fullt utnyttjad borde den kunna minska köerna till demensboendena till ett absolut minimum.

Ju kallare vinter dess bättre...

Då invänder vän av ordning och säger: Man får väl stoppa Olle i grind, men ack nej. Den boende har ju sin fulla rätt att komma och gå, som han vill, så det är för dörrvakten bara att flytta på sig. Och vi kan väl ändå inte anställa särskilda dörrvakter.

Skall vakten ringa polisen direkt och göra en efterlysning, eller skall han vänta, så att naturen/kylan får gjort sitt?

 

Naturligtvis är bloggaren total motståndare till att någon låses in på sitt rum. Skulle detta bli nödvändigt, är det givetvis anledning att ta hjälp av länssjukvårdens psykiatri.

Men just inom denna psykiatri vårdades de i bloggen aktuella människorna innan den s k ÄDEL-reformen.

 

Naturligtvis borde det inledas förundersökning för medhjälp till grovt dödsvållande från åklagare gentemot Socialstyrelsens generaldirektör eller den högre tjänsteman, som är ansvarig för galenskaperna, som framställs här i bloggen.

 

Bloggaren, som har lång erfarenhet av äldrevård, har sett brister på nära håll.

På ett demensboende, där åtta av tio behövde matas, skulle detta ske av tre anställda, som skulle hålla tallrikar och bestick skilda från varandra,  Hur man än försökte få politiken att förstå, att detta inte är en vård med respekt, så skedde inga förändringar. Äldreomsorgen har nämligen alltid suttit med Svarte Petter på hand.

 

När Länsstyrelsen (Socialstyrelsens dåvarande ställföreträdare på regionen) gjorde inspektion, nämndes detta aldrig i rapporten. I stället togs en massa småskit, inte värt att nämna en gång, upp som stora frågor. Det hade väl varit toppen för en förvaltningschef att få möjlighet att sticka sådana uppgifter under nosen på politikerna, men nej. Sådan hjälp går inte att få från Socialstyrelsen, men väl inför man nu åter ättestupan, fast i en något förändrad form.

Man ser till att de demenssjuka kan rymma, varefter de utsätts för stor risk att förfrysa eller svälta ihjäl.

 


Jazz i Tibro

110413
I kväll har det varit jazzkonsert i Tibro. Gamle kompisen och trumpetaren Derek Winters från England hade samlat några goda vänner till en fin konsert på Milner's Café.

Kungabesök på gång?

110412
Bloggaren har vid flera tillfällen under fjolårshösten haft synpunkter på det gamla Societetshuset i stadsparken. Han har nu upptäckt, att man bytt ut stuprören, vilket kanske skulle kunna indikera en viss, men dock, upprustning av kåken.
Är måntro ett nytt kungabesök på gång, frågar han sig.
Denne monark har ju tidigare haft en avgörande påverkan till att kåken fortfarande står där den står, men om detta upprepas inte här, utan går att läsa i tidigare blogginlägg.

Julkrubbor

110411
Julen varar ju till påska, sägs det, och än har vi någon vecka kvar tills den i år mycket sena påsken.
Om det beror på det ena eller andra låter vi var osagt, men bloggaren har fått en fint uppdrag. Han skall nämligen fotografera cirka 70 julkrubbor, och här nedan syns en av dem.

Blåsippan ute i backarna står

110410
Vi har haft en kall vår. Igår fanns inte ett spår efter vitsippor, där bloggaren brukar se dem, men idag fanns de. Inte i enorm mångfald, men ändå i ett förvånansvärt stort antal. Dessutom hittades tussilago farfara, som hästhoven heter på latin, om bloggaren inte minns alltför fel. Säkert är de flera dagar försenade, men ändå inte särskilt många.
Nåväl, visst har han fått vitsippor på kamerans CCD, men väljer ändå att publicera en bild på blåsippor, hittade i Granvik.
Det är inte fel på kamerans objektiv. Blåsipporna är faktiskt lila, vilket inte är helt ovanligt enligt bloggarens "Floran i färg", författad av Lorenz Bolin och Lennart O. A. von Post. men boken härstammar från forntiden, eller närmare bestämt från 1953, så för nyare rön om blåsippans färger låter bloggaren vara osagt.

En brandstation

110409
Vi fortsätter på ett tidigare tema:
Hjo, trästaden vid Vättern


Odeon Jazz Quintet

110408
Igår kväll tog sig bloggaren tillsammans med hustrun till Valstads kyrka utanför Tidaholm.
Det hade nämligen utlovats jazzkonsert med den norska gruppen Odeon Jazz Quintet. Ledare för gruppen är pianisten Morten Gunnar Larsen, som för några år sedan fick den norska motsvarigheten till svenska Grammy.
Han är klassiskt utbildad och omsätter sin skolning inom jazzmusiken på ett sätt, som sällan hörs.
Att han i Odeon omger sig med fantastiska musiker förringar inte heller musiken.
Med andra ord: Det var en vidunderlig afton.
Vi bjöds på toner från Brasilien, Centralamerika och New Orleans, framförda på ett suveränt sätt.
Någon uttryckte innan konserten sina dubier, eftersom bandet saknar bas, men denne någon fick efter konserten ändra sin uppfattning helt. Ingen saknad efter någon bas!
En annan tyckte att Max Lagers, som spelade i Valstad för en tid sedan, var bättre. Tycke och smak skall aldrig diskuteras, så bloggaren hyser inga synpunkter i frågan.
En aktuell fråga är emellertid: Kan bloggaren, trots sin ålder, få igång hjärnan och därmed fingrarna till en ytterst ringa del av Mortens kapacitet?
I så fall skulle han bli mycket glad.

Blåsigt

110407
Bloggaren sitter och lyssnar till vindens tjut.
Det blåser hårt idag, och han kommer att tänka på några dagar i Ayia Napa, då det också blåste ordentligt.
Men riktig storm kan man vare sig kalla det ena eller det andra.

En bild säger mer än tusen ord

110406
Hjo, trästaden vid Vättern

Vilken doktor?

110405
En doktor sägs ha bott här.
Vad han/hon doktorerat i är det ingen som vet, kanske i frågan om eternitbeklädnad och asbest.
Vem vet.
En sak är dock säker. Doctor Longhair har inte bott här.

Vitskråp

110404

Ett säkert vårtecken är vitskråpen.

Den är, enligt uppslagsverken, mycket sällsynt och växer bara i Skåne.

Som skåning har bloggaren emellertid aldrig sett den i sina forna hemtrakter, men väl i stadsparken i Hjo, där den är ett säkert vårtecken.


Livet är hårt, ibland

110403
Tänk, livet är hårt att leva.
Ibland skjuts man bara åt sidan, men ibland skjuts man på riktigt.

Manning - Assange - USA

110402

Som vanligt läste jag Dagens Arena, så snart jag stigit upp och slagit på datorn

Ibland går deras ledare mig spårlöst förbi, ibland retar de mig (ibland retar de mig något alldeles förskräckligt) och ibland stannar jag upp och försöker tänka till.

Det sistnämnda gjorde jag i morse.

Per Wirtén har nämligen en mycket välskriven ledare om Bradley Manning och den behandling han utsätts för av det USAmerikanska rättssystemet, men även om den ignorans han visas av Julian Assange och dennes organisation Wikileaks.

Jag kommenterade Wirténs ledare, och såväl ledaren som kommentaren finner du, om du följer länken härunder.

 

http://dagensarena.se/ledare/hylla-den-som-hyllas-bor/


April, april...

110401

Dagen, då det är tillåtet att luras, men varför man får luras just denna dag vet bloggaren inte. Förmodligen finns det dokumenterat i någon av alla de böcker han borde ha läst.

Nåväl, bloggaren har sedan länge slutat med denna typen av skämt, men under morgonens promenad funderade han över  lyckade och mindre lyckade skämt

Naturligtvis tar Kjell Stensson nylonstrumpa över TV:n priset.

Men bloggaren drar sig till minnes ett tämligen lyckat skämt.

Det hände sig för mycket länge sedan, mer än ett halvt sekel bort. Bloggaren är nämligen, som man säger, kommen upp i åren.

När läraren kom in i klassrummet, ropade eleverna: Sitt inte på stolen. Det ligger häftstift där, varpå de modigare lärarna tog risken och satte sig.

De mindre modiga tittade förskräckt på stolen, varpå 35 killar unisont skrek: April, April.

Men detta var inte särskilt roligt, särskilt inte, när klockan passerat middag.

"Vad skall vi göra", frågade sig klassen, för något måste ju göras. Det var ju trots allt den 1 april.

"Vi vänder på kuttingen!"

Sagt och gjort:

En yngling sändes till Sam Nilssons järnaffär för att inhandla ett paket häftstift.

Några stift lades på lärarens stol, och in kom en av de modigare lärarna.

"Akta, akta, det ligger häftstift på stolen" vrålade alla 35 odågorna unisont.

"Ha, april april, mig lurar ni inte", kontrade den modige och satte sig.

Men han satt inte länge, även om han nog försökte.

I stället for han upp, som skjuten ur en kanon och började plocka häftstift ur brallorna.

De 35 odågorna hann eller vågade inte skrika april, april.

Men den modige kunde inte anklaga någon. Han var ju förvarnad, så det blev att hålla god min, men han insåg, att han gått på ett aprilskämt av tämligen hög kvalitet.


RSS 2.0